Vintern 2023 var ett par av våra arkeologer ute och undersökte en boplats i närheten av Fotstad strax nordöst om Halmstad. Ytan hade förundersökts tidigare samma år, så vi visste att vi kunde förvänta oss en mängd härdar från brons- och järnålder.
Undersökningen inleddes som brukligt med att matjorden avlägsnades med grävmaskin för att exponera nivån där de arkeologiska lämningarna fanns bevarade. Inom den cirka 700 kvadratmeter stora undersökningsytan fanns nästan 40 härdar och 60 stolphål. Härdarna var som sagt väntade sedan förundersökningen, och ofta hittas ett flertal stolphål i anslutning till härdområden. Troligtvis har de utgjort vindskydd, ställningar för grytor och annat.
Stolphålen tillhörande huslämningen undersöks. De högre pinnarna markerar byggnaden. Klicka på bilden för att se en större version.
Vad vi emellertid inte hade räknat med att hitta på platsen var en byggnadslämning – eller snarare en del av ett hus! Det var precis vid avgränsningen till vårat arbetsområde som vi hittade delar av norra långsidan, nästan en hel gavel och tre takbärande stolphål inom undersökningsområdet.
Detta är ibland tillräckligt för att vi ska kunna få ut avsevärd information. Hur gavel- och långsidan ligger i förhållande till takbärarna ger oss en uppfattning om byggnadens ålder genom en så kallad ‘typologisk datering’ (där särskilda former eller drag kopplas till särskilda tidsperioder). I detta fall kunde vi datera huset till förromersk järnålder, det vill säga 500 f.Kr – 0 f.Kr.
Men vi nöjer oss inte så! Utöver vad vi direkt kan se i fält tar vi en serie olika prover. Inom denna undersökning gjordes bland annat makrofossilanalys (vilket innebär att jordprover söks igenom efter fröer, korn och annat smått) samt 14C-analys för datering. Det sistnämnda resulterade i dateringar till 500-300 f.Kr., både med kol ur härdarna och kol från husets stolphål. Därmed kan vi konstatera att byggnaden och härdarna på platsen har använts under samma period.
Analysen av makrofossil som samlats in från ett av husets stolphål innehöll bland annat skalkorn och emmer/skalvete, vilket innebär att detta har odlats och ätits. Därtill fanns spår av förkolnad gröt eller bröd. Makrofossilprover från härdarna gav tyvärr inte lika mycket, men i ett par av dem hittade vi keramik med så kallad ‘matskorpa’, det vill säga en tunn förkolnad rest av det som tillagats i keramikkärlet.
Genomskärning av en av de många härdar som påträffades vid undersökningen. I bilden har ena halvan grävts ut i syfte att dokumentera dess profil.
Sammantaget målar undersökningsresultaten upp bilden av en gård som etablerades i början av förromersk järnålder och sedan brukades i ett flertal generationer. Majoriteten av de härdar som påträffades var placerade direkt norr om husknuten, vilket talar för en dedikerad yta för matlagning, och ljus och värme. Själva byggnaden förefaller ha varit en bostad där måltider har intagits och cerealier har förvarats och förbrukats. I den större omnejden har odling företagits. I korta gav undersökningen en glimt av vardagslivet på platsen för cirka 2500 år sedan.
Vi kommer att arbeta vidare med undersökningsresultaten för att kunna redovisa en mer detaljerad bild av boplatsen och dess koppling till omlandet. Håll gärna koll efter vår kommande forskning i våra rapporter och artiklar i Utskrift!
Kulturmiljö Halland 