Vår arkeologiska schaktningsövervakning av Lilla Torg i Halmstad avslutades i november 2024. För oss arkeologer fortsätter undersökningen inomhus med att sammanställa all dokumentation och att starta upp analyser av utvalda prover och fynd. Detta gäller inte minst de 120 gravar som påträffades under torgytan.
För mig personligen gjorde ett av skeletten under Lilla Torg ett extra starkt intryck, utan att det egentligen var något speciellt med graven. Skelettet hittades inte på en prominent plats i den medeltida franciskanerkonventets kyrka och graven innehöll inte heller några föremål. Skelettet hittades tvärtom i en av de många eftermedeltida gravarna som anlagts inom ytan som tidigare utgjorde Sankta Annas klostergård, direkt norr om dess kyrka. Mycket tyder på att de som begravdes här efter att konventet stängts ner (år 1531) tillhörde grupper eller samhällsskikt som inte prioriterades särskilt högt i det samtida Halmstad.
Jag minns väldigt tydligt vad Astrid (osteolog, Lödöse Museum) berättade om personen i den anspråkslösa graven som vi undersökte i den östra delen av Lilla Torg i november 2023. Antagligen fick detta mig att stanna upp och känna efter lite hur det egentligen är att vara en människa. Alltså en människa med ett skelett inuti.
Skelettet tillhör en liten tant. Hon hade reumatism i underkäken så det gjorde troligen väldigt ont varje gång hon tuggade.
Alla skeletten som hittades vid ombyggnationen av Lilla Torg år 2023 –2024 tilldelades varsitt ID-nummer. Jag har bett Astrid att prioritera analysen av skelett #30337. Resultatet kan ni läsa nedan.
Vi vet inte vad hon hette. Vi vet inte heller något om hennes tankar eller känslor men en hel del information om henne och hennes hälsa har vi kunnat få genom att undersöka hennes skelett.
Kvinnan var begravd i klostergårdens sydöstra del och utifrån placeringen av armar och hur skelettet ligger i graven är det inte orimligt att hon var svept i någon textil vid gravläggningen, annars borde skelettet fallit mer isär vid förmultnandet. Vid analysen av hennes skelett syntes inga missfärgningar som skulle kunna vara märken efter svepningsnålar eller andra dräktdetaljer. Metall bevaras nämligen mycket dåligt i sanden men på flera andra skelett har det funnits gröna missfärgningar efter metall på bland annat fingrar och nyckelben.

Osteologen Astrid Lennblad undersöker en grav under Lilla Torg i Halmstad i november 2023. Skelettet är efter en gammal och nätt kvinna. Foto: Sofie Renström
Kvinnan vi har undersökt blev sannolikt lite drygt 70 år gammal innan hon dog och hon var nästan 155 centimeter lång. Alla hennes ben är mycket nätta och gracila så hon bör ha varit ganska tunn. Hennes hälsa lämnar dock mycket att önska.
Det som verkligen var anmärkningsvärt var kvinnans dåliga tandhälsa. En full tanduppsättning består hos vuxna av 32 tänder, den analyserade kvinnan hade 24 tänder kvar. Det är lite oklart huruvida de saknade tänderna hade tappats i livet eftersom kraniet var mycket trasigt. Men av de 24 tänderna som fanns hade 15 av tänderna minst ett kariesangrepp! Flera tänder bestod enbart av ytterst små rotstumpar.
Tillsammans med de riktigt dåliga tänderna hade även kvinnas kraftiga ledförändringar underkäkens led mot skallen. Detta syntes genom att leden var alldeles hålig, kraftigt förändrad och utdragen i kanterna. Inte nog med att hon knappt har haft tänder att tugga med hon måste även haft mycket ont vid själva tuggandet. Motsvarande ledförändringar syntes även på ledytorna i kraniet.

Den ena leden på underkäken som ledar mot skallen. Ledytan ska egentligen vara rund, konvex och slät. Men hos denna individ är den hålig, gropig och tillplattad. Foto: Astrid Lennblad
När kraniedelarna rengjordes för analys påträffades även något mycket ovanligt. Bland sand, kraniefragment och lite tegelkross hittades några mindre delar av åderförkalkningar. Dessa bör ha suttit i de större blodådrorna som går upp till hjärnan.

De åderförkalkningar som hittades i kraniet. Foto: Astrid Lennblad
Inte nog med att hon hade riktigt dåliga tänder, artrosförändringar i underkäken/skallen och åderförkalkningar i hjärnan hade hon även en mycket trasig rygg. Flera av kotorna, framför allt hals- och ländkotorna hade kraftiga ledförändringar och flera av kotorna hade växt ihop. Så sannolikt har hon även haft värk i nacke och rygg och begränsad rörlighet.

Kvinnans halskotor. Alla ledytorna har kraftiga förändringar. Halskota 2 och tre (de i mitten av bilden) har vuxit samman, även halskota 7 och bröstkota 1 har vuxit samman, inte med i bild. Foto: Astrid Lennblad
Analysen av hennes skelett ger oss en liten inblick i en gammal, sjuk och troligen fattig kvinnas liv och död i 1500–1600-talets Halmstad. Hon blev troligen aldrig omskriven under sin livstid och därmed inte ihågkommen långt efter sin död. Vår förhoppning är att den arkeologiska undersökningen av gravarna under Lilla Torg kommer kunna bidra till nya perspektiv och berättelser om invånarna i det historiska Halmstad.
Vi delar analysresultatet av #30337 i och med den internationella kvinnodagen som infaller idag, den 8:e mars, för att uppmärksamma den Namnlösa Kvinnan i vår historia såväl som i vår nutid.
Astrid Lennblad
Osteolog, Lödöse Museum
Sofie Renström
Arkeolog och fältarbetsledare för undersökningen av Lilla Torg 2023–2024, Kulturmiljö Halland



