Fjärrkyla genom medeltida Halmstad

I skrivande stund genomförs en arkeologisk schaktningsövervakning i centrala Halmstad där man ska lägga in fjärrkyla till det nyrenoverade Hotel Mårtenson. Ett smalt schakt är planerat att gå från hotellet, över Norre Torg och vidare förbi Lilla Torg. Då hela centrala Halmstad är en registrerad fornlämning, är vi arkeologer på plats för att dokumentera de arkeologiska lämningar som dyker upp. Detta ger oss ett bra tillfälle att få undersöka spår från det förflutna, och förhoppningsvis kunna tillföra ytterligare en pusselbit till Halmstads historia.

En stenläggning som våra arkeologer hittat under pågående undersökning vid Norre Torg.

Halmstads historia sträcker sig ända tillbaka till medeltiden, men dagens gatusträckning och stadsplanering härstammar från tiden efter 1619 då en stor brand ödelade nästan hela staden. Vi har skrivit mer om medeltida Halmstad i ett tidigare blogginlägg.

Området som undersöks just nu är beläget i de norra delarna av staden, som fram till slutet av 1400-talet först och främst användes som betesmark. Därför kan man förvänta sig att de arkeologiska lämningarna och fynden från dessa tidiga århundraden är relativt få. Under slutet av 1400-tal och under 1500-tal började man expandera bebyggelsen till stadens utkanter, bland annat till det området kring Norre Torg. Vid nuvarande Lilla Torg anlades på 1490-talet stadens andra kloster, som tillhörde franciskanerorden. Efter reformationen (1536 i Danmark, vilket Halmstad då tillhörde) tog staten över en del av franciskanerklostrets jordar, och på den mark som tidigare tillhört klostret etablerades en annan typ av bebyggelse. Delar av klostret stod däremot kvar efter reformationen, men dessa byggnader förstördes i stadsbranden 1619. I och med att bebyggelsen blir tätare och aktiviteterna i det norra området av staden ökar under slutet av 1400-tal och framåt, så ökar även chanserna att finna arkeologiska lämningar och fynd från den tiden. Handel, jordbruk och hantverk utgjorde de viktigaste näringarna för dåtidens Halmstadsbor, och spår från dessa olika aktiviteter tillsammans med bebyggelselämningar förväntas se dagens ljus vid denna undersökning.

Man har gjort arkeologiska utgrävningar i området tidigare, exempelvis åren 1984, 1989 och 1990. Dessa undersökningar ger oss som gräver idag viktig vägledning kring vad för typ av arkeologiska lämningar och fynd som vi kan förvänta oss att hitta på platsen. Man har till exempel påträffat bebyggelselämningar, keramik, djurben, äldre gator i form av stenläggningar, samt olika typer av kulturlager.

Här undersöker vi en trästolpe som vi hittade ca 1,2 meter under dagens marknivå. Vi har plastat in de för att den ska bibehålla fukt och form när vi lyfter den ur marken.

Än så länge så har vi idag hittat liknande lämningar. Keramiken dominerar fyndmaterialet, och består till stor del av yngre rödgods. Vi har även funnit ett fåtal fragment av kritpipor (vi har skrivit mer om kritpipor här), djurben och djurtänder, samt bebyggelselämningar i form av stolphål och syllstenar. Ett speciellt roligt fynd var en trästolpe som fortfarande fanns bevarad där den en gång rests. En del av denna trästolpe togs tillvara för att möjliggöra datering genom dendrokronologi (en metod att datera trä med hjälp av träets årsringar). De lämningar som vi har hittat kan med fynd dateras till 1600- och 1700-tal, alltså tiden efter stadsbranden 1619

Teckning av Halmstad, ca 1700, till grund för gravyr i Suecia antiqua et hodierna. Klicka på bilden för förstoring. Kommissarie: Erik Dahlbergh (1625-1703).
För mer om, och ur Suecian, besök Kungliga Biblioteket.

Alla dessa kulturlager, lämningar och fynd berättar något om vad som har hänt på platsen och vem som bott och verkat där under olika tider. Ännu kvarstår en del arbete med att klura ut svaren på våra frågor till Halmstads historia. Vår schaktning är långt ifrån över, så arbetet för både anläggare och oss arkeologer fortsätter. Glöm inte att kika in här på bloggen igen inom de närmsta veckorna för att ta del av uppföljningen på vad som har försiggått i de norra delarna av Halmstad under historiens gång.

Författare: Lina Dahlqvist


Lästips

Halmstads äldsta historia: Vår by Broktorp
Redaktör: Mattias Öbrink.

Boken finns på Halmstads stadsbibliotek och i vår bokhandel.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s